This Master?s thesis presents a descriptive study of the intellectual process to describe images in such a way that they can be incorporated into written information systems. The purpose of the thesis is to concentrate on the scientific development for the last two decades, in the area concerning the description of images so that they can be organized and incorporated into information systems and possible to retrieve when searched for. Library and information science (LIS) has a strong tradition of turning to the iconographical theories of Erwin Panofsky and to semiotics according to Roland Barthes, for models and theories for the interpretation of images. The question for this thesis is whether LIS in this scientific field, has deviated from these models and theories, or are Panofsky and Barthes and their scientific work still providing for intellectual and practical guidance for LIS within this area..

Denna uppsats gör med hjälp av Erwin Panofskys ikonologiska metod en analys av en serie på nitton porträtt av kända 1600-tals män. Dessa porträtt, vilka idag är placerade i biblioteket på Skoklosters slott utreds i sin ikonografi och sätts in i ett större ikonografiskt sammanhang. Porträtten har ett unikt utseende då de är målade på furupannå och sedan kontursågade kring den porträtterades huvud. Avsikten med uppsatsen är att förstå deras syfte och ursprung. Uppsatsen behandlar frågor som varför man har valt att göra dessa porträtt och om det finns en koppling mellan dessa och bibliotekskonst i stort.

The study aims to describe and analyze the image of Mary Magdalene as expressed in the French artwork from 1400 and 1600s that this study deals with. The study also examines the historical context in order to find explanations for why the images of Mary Magdalene have changed. In the study Erwin Panofsky?s iconographic method is used to analyze the artworks and finding their underlying meaning. Delimitations are made that only works of art made by French artists from the 1400 and 1600s are analyzed and delimitations are also made that Mary Magdalene will act on her own in the works of art.

I denna uppsats analyseras Gillian Dysons performancekonstverk Sine ur ett psykoanalytiskt och feministiskt perspektiv. Upplägget för uppsatsen följer Erwin Panofskys ikonologiska tolkningsmodell för att tydliggöra de olika skikt som står att finna i verket. Till skillnad från konstnärens beskrivning av verket som ett minne från sin barndom, anser jag det finnas aspekter i det som talar om såväl Dysons som andra kvinnliga konstnärers roll i konstvärlden. Även användandet av kvinnokroppen i konst och som förmedling av konst diskuteras..

The purpose of this study is to analyze the representation of masculinity of Mikhail Tereshchenko as painted by Alexander Golovin at the beginning of the 20?th century, and to connect masculinity to the values of dandyism. An iconological analysis, in the style of Erwin Panofsky, and literary research resulted in various findings. Dandyism could partly be seen as a reaction against the normative masculinity, or hegemonic masculinity stated by R.W. Connell.

Föreliggande uppsats studerar Friedensreich Hundertwassers (1928-2000) organiska/vegetativaarkitektur, begränsad till utvalda signifikativa arkitekturelement på fyra olika bildnivåer, frånöversiktsbild till en avgränsad del av ett mindre utrymme. Den byggnad som avses är kvarteretDie Grüne Zitadelle i Magdeburg, Tyskland. Uppsatsen är tudelad i den meningen att den utgårifrån nämnd arkitektur och analyseras/syntetiseras enligt Erwin Panofskys ikonologiska metod. Urdenna första analys framvaskas relevanta dikotomier, en metod som i sin ursprungliga form ärHeinrich Wölfflins komparativa. Dock jämförs inte Hundertwassers verk genom epokskiljandestilfaktorer, utan genom jämförande med en konstnär som enligt tidigare forskning anses varanärliggande Hundertwasser.

Föreliggande uppsats studerar rehabiliteringsträdgården i Alnarp via Erwin Panofskysikonologiska metod. Rehabiliteringsträdgården är skapad utifrån undersökningar av människorsföreställningar om natur- och kulturupplevelser som de anser positiva för hälsa och välbefinnande.Trädgården är uppdelad i åtta olika kategorier som är kopplade till graden av informell respektiveformell design, det finns också mellan dem gränsland som har en mer flytande stil. Uppsatsen harbegränsats till att avhandla två av de åtta kategorierna, skogsträdgården som är mer naturlik, ochentréträdgården som är formell. Syftet med uppsatsen är koppla samman de båda delträdgårdarnamed stilhistoriska förebilder inom trädgårdskonsten genom att valet av former och materialjämförs med varandra och med historiska trädgårdar, liksom att jämföra de båda delträdgårdarnamed andra konstnärliga manifestationer, t ex måleri och arkitektur. Slutligen är syftet att i denikonologiska intuitiva syntesen undersöka trädgårdarnas idémässiga ursprung.

Det här projektet handlar om att bearbeta den episka teaterns scenografi på ett vissom gör pjäsen slagstark i vår tid och anda. Jag har eftersträvat att påvisa desspolitiska och samhälleliga relevans i kombination med att hålla den intressant föråskådaren som direkt upplevelse. Jag har förhållit mig till Bertolt Brecht ochErwin Piscators texter om teaterns utförande och dramaturgi och även denspektakelkultur som tar större och större utrymme i den samtida teatervärlden. Jaghar med hjälp av läsning, skissande, modellbygge, studiebesök och samtal medscenografer och en teaterregissör arbetat med frågeställningen hur Bertolt BrechtsDie Dreigroschenoper (1928) ser ut år 2014..

The purpose of this paper is to bring a British mural painting that originated in England in the 1920?s into the limelight and introduce it to the Swedish public. The mural was commissioned by Tate Gallery, currently known as Tate Britain. The work of art was designed for a semi-public space as a decoration in the Refreshment Room of the gallery, located in the basement where there was little natural light. The artist, a young British man named Rex Whistler, was transformed from being a student at an art school into a celebrated professional artist by this piece of art.

Detta arbete syftar till att undersöka vad bilder, gestaltande religiösa berättelser, kanförmedla om den religiösa kontext där de har sitt ursprung. Hur väl dessa bilder kantjäna som hjälpmedel till att förklara centrala aspekter av respektive religion iundervisningssammanhang är även en del som kommer att undersökas. Det aktuellabildmaterialet består av två bilder hämtade ur den kristna och den buddhistiskabildtraditionen. För att behandla aktuella bilder används en kvalitativ observationsmetodi form av en egen bildanalys-anpassning som inkluderar delar av både den ikonologiskaoch semiotiska analystraditionen. Resultatet av dessa analyser visar att den aktuellatypen av bilder kan, under gynnsamma omständigheter, förmedla information om sinreligiösa kontext och på sätt även tjäna som ett didaktiskt hjälpmedel..

The purpose of this essay was to examine pupils who leave the Swedish nine-year compulsory school system without reaching the requirements for the Swedish senior high school, and then to compare with those who reach the requirements. I used the following questions to help me reach this purpose:- Where in life are those pupils who reached the requirements for the Swedish senior high school?- Where in life are those pupils who did not reach the requirements for the Swedish senior high school?- What differences are noticeable between these two groups?The method that I used to examine these questions was to send out a questionnaire to the pupils. I also tried to make an explanation to the results with the help of Erwin Goffmanns theories.The result of this essay shows that there is not a big difference between the two groups. They both did equally well after they finished the Swedish nine-year compulsory school..

This essay presents an examination of some aspects of an anonymous Italian fifteenth centurypainting, the Madonna in Adoration of the Christ Child with the Young John the Baptist, in theGothenborg Art Museum. My first aim is to understand its symbolic and religious content, and theother is to make an attempt at an attribution, or at least put the work in a likely environment,temporally and geographically. To the first end I analyse the image using Panofsky?s three stagemethod, and then make an iterpretation using the ?period eye? concept of Baxandall, especially froma religious viewpoit. Secondly, I try to define the style of the work mainly by analysing selectedparameters from a large number of fifteenth century Italian pictures found in the photo archive ofthe Federico Zeri Foundation website on the internet.

This study examines the work of art in the underground station Kungsträdgården in Stockholm and discusses the observers interpretation of the art in the station. When the artist Ulrik Samuelson got his commission to shape the station he was influenced by Marcel Duchamp and the concept art. Two themes were integrated in the work of art, the actual culture life and the palace called Makalös, which was situated just above the currant station, three hundred years ago. The station was built in two stages.The first part was opened in 1977 and the second part in 1987. Panofsky´s iconographic working method has been used in this essay.

This essay concerns the issue of democracy and judicial review. The main focus is on the justification of both a positive and a negative attitude towards judicial review, and the values these justifications are based on. The analysis is made by textual analysis of four authors with different opinions of the subject matter: Robert Dahl and Jeremy Waldron who has a negative attitude towards judicial review, and Erwin Chemerinsky and Ronald Dworkin who are positive about it. In the analysis an analytic frame is used which consists of different dimensions and aspects of the problem of democracy and judicial review. The study shows that there are important differences in democratic values between a positive and a negative justification of judicial review.

Syftet med uppsatsen är att förklara de stridstekniska principerna genom en historisk återblick som undersöker om det finns en oföränderlighet i stridens grunder. Uppsatsen ämnar pröva teorin om stridens grunder, eld ? rörelse ? skydd. Uppsatsen tar utgångspunkt i Erwin Rommels slutsatser efter första världskriget och jämför dessa mot modern svenskt infanterireglemente för att utröna om teorin om stridens grunder är beständig. I samband med detta eftersöks även indikatorer som kan vara de bakomliggande faktorerna till varför striden på lägre taktisk nivå kan vara sig lik trots att krig kan ta sig olika i uttryck. Uppsatsens slutsats är att om grundläggande faktorer i människans natur och vår fysiska värld är konstanta och oföränderliga och dessa styr striden på lägre militära nivåer är även stridens grunder beständiga. Alltså kommer mänsklig konflikt att se likadan ut på de lägre militära nivåerna, oavsett tidsålder.